Är solskydd säkert för huden?

Ja, solskydd är säkra och kan användas av alla. När solskydd appliceras korrekt, enligt instruktionerna på förpackningen, kan de faktiskt rädda liv och förebygga en mängd olika hudproblem. Årtionden av användning och omfattande internationell forskning har bevisat att detta stämmer. (1).

Forskning om solskyddets säkerhet pågår fortfarande och vissa kunskapsluckor finns, men de många studier vi gått igenom ger inga skäl att avstå från solskydd och därmed riskera negativa följder för huden.

Forskning har gång på gång bekräftat att ultraviolett strålning från solen, både UVA och UVB, är det mest förekommande cancerframkallande elementet på jorden. Det påverkar inte bara vår hud, utan också ögonen och kroppens inre organ. (2). Att undvika solskydd och inte följa solsmart beteende är inte bara skadligt för din hud, det är dåligt för nästan alla aspekter av din hälsa (3). När riskerna är så obestridliga är det solen som borde oroa oss, inte solskyddsprodukterna.

Nedan hittar du svar på de vanligaste frågorna våra europeiska konsumenter har om solskydd och UV‑filter. Vi hoppas att den forskningsbaserade informationen här ska ge dig både trygghet och klarhet.

Hur testas solskydd från USA?

Solskydd som produceras i USA och säljs i EU och Storbritannien måste först klara omfattande tester som verifierar deras SPF‑värde. De genomgår dessutom ett kritiskt våglängdstest som fastställer bredspektrumskyddet. Testet för kritisk våglängd anses vara mycket tillförlitligt eftersom det använder hela spektrumet av UV‑strålning, både UVA och UVB, som huden utsätts för i verkliga miljöer (4).

I dagsläget gäller SPF‑värdet enbart skydd mot UVB. Klarar en solkräm testet för kritisk våglängd får den ange att den skyddar mot både UVA och UVB. För att bli godkänd måste solkrämen ha ett UVA‑skydd som motsvarar minst en tredjedel av UVB‑skyddet. Detta värde kallas även UVA‑PF (skyddsfaktor). Alla Paula’s Choice SPF‑produkter har klarat testet och erbjuder UVA‑ och UVB‑skydd.

Varje solskydd från Paula’s Choice testas enligt riktlinjer från FDA och Colipa, Europas kosmetiska tillsynsmyndighet. Alla produkter placerar sig stabilt inom kategorierna högt skydd (SPF 30–49,9) eller mycket högt skydd (SPF 50+).

Vad är UV‑stjärnmärkningen, och varför ingår den inte i Paula’s Choice solskydd?

Systemet för UV‑stjärnmärkning utvecklades av en brittisk apotekskedja. Systemet är tänkt att hjälpa konsumenter att förstå hur mycket UVA‑skydd en solkräm erbjuder, via stjärnbetyg. Stjärnbetygen går från tre till fem, där femstjärniga betyg avser solskyddsmedel vars UVA-skydd är minst 90 % av dess UVB-skydd.

Trots goda intentioner kan systemet vara vilseledande, eftersom det endast mäter jämnheten i UVA‑skyddet – inte skyddets faktiska styrka eller uthållighet över tid. Med andra ord kan ett solskydd få fem stjärnor för sitt UVA‑skydd även om skyddets faktiska styrka är lägre än hos ett solskydd som inte omfattas av den här klassificeringen (5).

Detta klassificeringssystem är inte ett krav för att solskyddsprodukter ska få säljas på den brittiska marknaden. Det är en viktig skillnad, eftersom systemet sannolikt hade varit obligatoriskt om solskyddsmyndigheter i andra delar av världen ansåg att det var bättre än andra klassificeringsmodeller.

Vilka UV‑filter har störst risk att framkalla allergiska reaktioner?

De flesta UV‑filter tolereras väl, men vissa kan vara mer benägna att orsaka känslighet än andra. Bland de vanligaste UV‑filtren är oxybenzon (benzofenon‑3) och oktokrylen de som oftast kopplas till allergiska reaktioner. (4, 6, 7).

Det är viktigt att komma ihåg att man inte med säkerhet vet om reaktionerna som vissa får beror på UV‑filtren eller på något annat i solskyddet, till exempel doftämnen, hur ingredienserna samverkar eller en korsreaktion med andra hudvårdsprodukter. Mineralbaserade filter som titandioxid och zinkoxid kan i sällsynta fall orsaka allergiska reaktioner, men risken är avsevärt lägre än för syntetiska UV‑filter. (8). Se en lista över syntetiska och mineralbaserade solskydd från Paula's Choice.

Båda Tinosorb‑formerna har funnits på den europeiska marknaden i över tjugo år. Det finns enstaka rapporter om allergiska reaktioner, men så få att Tinosorb fortfarande räknas som ett bra val även för känslig hud (25).

Tas UV‑filter upp av kroppen?

Forskning visar att titandioxid och zinkoxid i nanostorlek inte penetrerar huden djupare än dess allra yttersta lager (9). Andra UV‑filter, exempelvis oxybenzon, oktinoxat, oktokrylen och oktisalat, kan i viss utsträckning absorberas av kroppen, men nivåerna är så låga att de är nästintill omätbara. Mängderna ligger vanligtvis på nanogramnivå, det vill säga en miljarddels gram, vilket kan jämföras med att droppa en enda droppe vatten i en simbassäng.

Historiskt sett har studier som varnat för att solskyddsmedel absorberas i kroppen ofta baserat sina slutsatser på mängder som ingen människa någonsin skulle applicera i verkligheten, och dessa tester har dessutom nästan alltid utförts på djur. Som exempel skulle man behöva applicera solskydd i flera årtionden – till och med i hundratals år – för att ens komma i närheten av de mängder som används i djurförsök (4, 10).

Nyare studier visar att små mängder UV‑filter ibland kan tas upp av kroppen. Det viktigaste att veta är att dessa mängder är så små att de aldrig visats vara skadliga för människor. Studier som antyder detta använder ofta uttryck som "kan vara", "skulle potentiellt kunna" eller "är förknippad med". Kort sagt, att två saker hänger ihop betyder inte att den ena orsakar den andra (10).

Och precis som många andra ämnen som tas upp av kroppen via huden eller genom inandning, metaboliseras dessa ämnen och elimineras så småningom. Djurstudier som visat att UV‑filter kan lagras i kroppen har antingen utförts med UV‑filter som inte längre används, eller haft resultat som inte visat några negativa effekter (11, 12, 13).

Kan solskydd skapa fria radikaler som skadar huden?

Studier visar att vissa UV‑filter kan generera fria radikaler i huden vid exponering för dagsljus. Denna effekt bedöms dock vara kortlivad och kan effektivt neutraliseras med solskydd som innehåller antioxidanter. Det är tydligt dokumenterat att UV‑exponering utan solskydd genererar stora mängder fria radikaler, vilket orsakar skador i alla hudlager (14,15).

Användning av solskydd under graviditet

Vårdpersonal som möter gravida brukar rekommendera användning av solskydd. Genom att använda solskydd varje dag på ansikte och hals kan man minska risken för att melasma – den typ av pigmentering som ofta uppstår under graviditet – blir värre (16). Titandioxid och zinkoxid, som är mineralbaserade UV‑filter, rekommenderas ofta eftersom de är väldigt säkra och sällan orsakar reaktioner (8).

Oxybenzon, även känt som bensofenon-3, är det UV-filter som gravida personer är mest oroliga för att använda. Forskning på både människor och djur visar att oxybenzon ibland kan bete sig som ett svagt östrogen. Effekten är dock mycket svag, och flera studier har inte sett någon påverkan alls (24). Den lilla mängd som eventuellt tas upp av huden bryts dessutom ned och utsöndras av kroppen, precis som andra vattenlösliga ämnen (17).

Studier på gravida kvinnor som använder solskydd med 6 % oxybenzon visar att små mängder av filtret kan tas upp av huden och nå kroppen, och att det även kan passera placentabarriären. Även om små mängder oxybenzon kan nå fostret betyder det inte att det är farligt. Det finns inga studier som visat att oxybenzon orsakar fosterskador.

Intressant nog verkar problemet inte vara oxybenzonet i sig, utan en nedbrytningsprodukt av det som kallas 4‑hydroxy‑benzofenon. Denna metabolit kommer från bensofenon, en kemikalie som används i allt från läkemedel och återvunnet papper till bläck, möbler, färger, lacker och till och med som smakämne i godis. Detta innebär att det är omöjligt att helt undvika exponering för dessa ämnen, men du kan definitivt välja att undvika solskydd som innehåller oxybenzon (18).

Vi förstår verkligen att man vill vara extra försiktig under den här tiden. Forskning visar att mineraliska UV‑filter som titandioxid och zinkoxid är trygga och effektiva val – även i nanostorlek (19).

Hur är det med UV‑filter som påstås störa hormonerna?

Utöver oxybenzon anklagas ibland även homosalat, oktinoxat och oktokrylen för att vara hormonstörande. Denna typ av effekt har i huvudsak observerats efter oralt intag av höga doser eller när man testat dem på isolerade celler i labbmiljö. I de studier där en hormonell effekt kunde uppmätas efter topikal applicering var nivån ungefär en miljon gånger lägre än kroppens normala hormonaktivitet. Studier på människor har visat att vanliga UV-filter inte har någon biologiskt signifikant effekt på hormoner. (20, 26).

Är avobenzon instabilt?

Avobenzon beskrivs ofta som instabilt när det utsätts för solljus. Även om detta stämmer när avobenzon studeras i isolerad form, är kemister som formulerar solskydd väl medvetna om dess för- och nackdelar. Därför kan de formulera solskydd på ett sätt som förbättrar avobenzons stabilitet, exempelvis genom att använda antioxidanter eller UV‑filter som oktokrylen. En mer modern formuleringsteknik är inkapsling, vilket bidrar till att hålla UV‑filtret kvar på hudytan där det gör störst nytta (21, 22).