Eksem: vad är det och vad orsakar det? Eksem kan uppträda i olika former. Vi vet fortfarande inte helt varför vissa personer drabbas av eksem. Här kan du läsa mer om vanliga orsaker till eksem, olika typer av eksem och vilka hudvårdsrutiner som kan hjälpa huden att må bättre. Varför får man eksem? En av de vanligaste teorierna är att immunsystemet hamnar i obalans. Huden reagerar onormalt på vissa ämnen, till exempel i kläder, rengöringsmedel, växter eller mat. Om hudens skyddsbarriär blir störd kan det påverka hur eksem utvecklas, hur länge det varar och hur allvarligt det blir. Även genetiska faktorer och stress kan spela en roll. Olika typer av eksem Atopiskt eksem (även kallat atopisk dermatit) Svår form som främst kännetecknas av intensiv klåda och hudirritation, ofta i kombination med förtjockad, grov hud och rivmärken. Huden är dessutom mycket känslig för infektioner. Allergisk kontakteksem Uppstår när immunsystemet reagerar överkänsligt efter att huden har varit i kontakt med ett specifikt ämne. Detta orsakar en allergisk reaktion (inflammation). Ögonlockseksem En variant av kontakteksem på och runt ögonlocken. Den uppträder som lätt till måttlig rodnad, med fjällande, kliande och svullen hud. Tillståndet är vanligare hos kvinnor, men kan drabba alla som exponeras för allergiframkallande ämnen i exempelvis smink, nagellack eller hårprodukter. Seborroiskt eksem Förekommer ofta vid nedsatt immunförsvar och kan komma och gå i perioder. Det drabbar ofta hårbotten och liknar en mild form av mjäll. Det kan också påverka ansiktet, öronen och bröstet. Huden blir röd och fjällig. Nummulärt eksem Syns oftast på benen som runda rosa till röda fläckar som ibland täcks av gulaktiga eller orangefärgade sårskorpor. Förekommer främst hos flickor i puberteten samt kvinnor mellan 50 och 60 år. Hur får man bort eksem? Eksem är nästan omöjligt att bota, men det finns sätt att minska symtomen och obehaget. Här är en lista över de mest välkända: Mild, effektiv hudvård Fri från parfymer och färgämnen. Välj produkter rika på antioxidanter som stärker hudens skyddsbarriär och verkar lugnande. Paula's Choice erbjuder produkter för eksembenägen hud, allt från rengöringar och ansiktsvatten till krämer med eller utan solskydd. Du kan kombinera dem med dina receptbelagda läkemedel eller produkter från apoteket. Använd topikala kortikosteroider Den mest effektiva behandlingen är en kortisonkräm som ordineras av din läkare. Kortisonkrämer (eller salvor och lotioner) är antiinflammatoriska och ett förstahandsval för dermatologer och läkare vid snabb behandling av många former av eksem. Använd systemiska kortikosteroider Om topikala kortikosteroider inte ger tillräcklig effekt kan systemiska (orala) kortikosteroider ordineras av läkare. På grund av risken för allvarliga biverkningar får dessa endast användas under noggrann läkarkontroll. Ljusterapi Under medicinsk övervakning kan UVA- eller UVB-ljus bidra till att minska symtomen vid svår, kronisk eksem. Du kan även använda en kombination av UVA-ljus och det receptbelagda läkemedlet psoralen. Var medveten om att behandlingen kan påskynda hudens åldrande och att risken för hudcancer är jämförbar med den vid solning. Alternativa behandlingsmetoder att överväga Att dricka oolong-te, antingen ensamt eller i kombination med någon av behandlingarna som nämnts ovan, kan vara ett alternativ. Applicera nattljusolja och gurkörtolja på de drabbade områdena. De innehåller gammalinolensyra och kan hjälpa till att minskabesvären något.v Prova att utesluta vissa livsmedelsgrupper från kosten, till exempel mejeriprodukter, gluten, processad mat och nötter. Källor: Dermatologic Therapy, september 2004, s. 264; Pediatrics, januari 2006, s. 118-128; Current Medical Research and Opinion, november 2005, s. 1735-1739; British Journal of Community Nursing, oktober 2005, s. 453-456; Homeopathy, oktober 2005, s. 215-221; Pediatric Allergy and Immunology, september 2005, s. 527-533; American Journal of Clinical Dermatology, juni 2005, s. 203-213; Journal of Dermatology, maj 2005, s. 346-353; British Journal of Dermatology, juni 2005, s. 1193-1198; Skin Pharmacology and Physiology, maj-juni 2005, s. 103-114; Archives of Dermatology, december 2004, s. 1463-1466; och The Skin Sourcebook, Alan S. Boyd, M.D., 1998, s. 45-62.